Den sanna terrorn sitter i Riksdagshuset

…vilar det en förbannelse över riksdagshuset…?

Jag var en av alla dom som följde den långa FRA-debatten i Riksdagen, via SVT24, i förrgår. Så många ledamöter hade saker att yttra sig om när det gällde denhär viktiga frågan som berör oss alla; inte minst gällande vilken riktning vi vill att det här landet ska ta egentligen. Stundtals blev det väldigt känslosamt för flera av dessa. Och Federley var nära till gråten…

Intressant är att tänka på v i l k a eller v a d denhär lagen (man har stora svårigheter att finna ord för) i huvudsak kommer käftsmälla mot. För inte kommer det slå mot potentiella ”terrorister”, som man lite mer verklighetsbaserat istället kan kalla terroristspöken, eller annat som nu skulle hota rikets säkerhet. Det vet nog de allra flesta och det krävs inte alls mycket för att förstå att det finns flera sätt man kan använda sig av för att slippa hamna i FRA’s fiskenät. Det räcker bara med att slå upp ett par av våra större dagstidningar som bjuder på rubriker av typen ”Så går du runt den nya lagen” och bara det säger väl allt om hur illa ställt det är med denhär bestämmelsen.
För, de som lagen ursprungligen påstås vara menade att rikta sig mot kommer inte drabbas ett dugg. Vad som däremot ställs till lidande är att var och varannan människa kommer känna sig berövad sin frihet. Detta är av den absolut värsta sorten och slår ut faror som ”terrorism” med hästlängder. Det är den uslaste av lagar, jag överhuvudtaget kan komma på, som klubbats igenom i modern tid i Sverige.
- En annan fråga man ställer sig är om de, på allvar, vågat rösta på det här sättet om nästa val skulle ha stundats till hösten?

Aldrig kommer jag glömma datumet 18:e juni 2008. Datumet då en motbjudande och fullständigt avskyvärd gräns, mellan ett ”då” och ett ”nu”, så tydligt markerades. Ett ord som ”frihet” byttes ut mot ett bra mycket mörkare ord som ”övergrepp.” En hårt dragen gränslinje som inte liknar annat än en groteskt stor, fet och slemmig blodigel som drar sig fram och tillbaka och får en att vilja spy.

…vilar det en förbannelse över riksdagshuset…?

Riksdagsledamotsyrket tycks stiga folk direkt åt huvudet. En sån här lag, som saknar motstycke, hade aldrig gått igenom om det inte vore för hur huvudlösa folk tycks bli efter en tid när de tillslut verkar ha glömt bort varför de över huvudtaget valdes in från första början.
Man ställer sig alltså positiv till någonting så rubbat som en organisation, som sysslat med brottslig verksamhet under decennier, och som inte kommer vara annat än det största hotet mot vår demokrati.

Man har mage att kalla det ”bekämpning av terrorism” och använder sig själv av intrångsmetoder som är bra mycket värre.

…vilar det en förbannelse över riksdagshuset…?

- Ja, det tycks ju vara så… Riksdagshuset: En plats som får mig att tänka på den ö som barnen, i filmen ”Pinocchio, hamnar på där de blir sinnesgalna och där åsneöron och åsnesvansar börjar växa ut efter en tid.

Camilla Lindberg och Birgitta Ohlsson från Folkpartiet, de enda på allianssidan att inte rösta ja till förslaget, har fått över hundra blombud idag skriver tidningarna. Det om något, samt den oerhörda ilska lite varstans som är omöjlig att missa just nu bland folk, talar väl för hur det egentligen borde ha sett ut. För det finns typ ingen som vill ha denhär lagen förutom maktgalna riksdagspampar.

Det man ändå kan glädjas åt är att vi nu, med mycket stor sannolikhet, slipper se en borgerlig regering efter valet 2010. De har gjort bort sig något så förskräckligt – även mot dom egna.

———-
Andra bloggar om: FRA, FRA-lagen, riksdagen, politik, Camilla Lindberg, Fredrick Federley, Birgitta Ohlsson, maktspel, demokrati, frihet, övergrepp, terrorism, kontrollsamhälle, Storebrorssamhälle, Bodströmsamhälle, övervakning, Pinocchio, hot