Oinsatta och uppskruvade beslutsfattare = ren livsfara

Tar det verkligen aldrig slut på maktkontrollsförslag?

Den nuvarande regeringen och året 2008 måste slå rekord i beslutsfattanden och lagstiftningar som strider mot det mesta man tycker borde vara grunden till människans välbefinnande.

FRA och IPRED-beslut har, minst sagt, haft en förmåga att pressa ner den betydligt mer godtrogna inställning man på något sätt hade till landet tidigare. På bara något år har vi kunnat se hur de, som säger sig representera folkets talan, å ena dagen stått och snyftat i talarstolen för att i nästa ställa sig bakom ett beslut som kommer att bli den taggigaste inkörsporten till en alltmer mardrömslik verklighet – utan överdrift.

Man säger sig verka för de hederliga medborgarnas överlevnad och kämpa mot busarnas övertag därute. Detta gör man bl.a. genom att vilja se till att varenda litet spår som vi hederliga medborgare lämnar efter oss ska samlas in och sparas. I form av att allt fler kameror smälls upp i var och vartannat hörn som följer våra steg. I form av pratet om att ett heltäckande och landsomfattande dna-register vore finfint. I form av ip-nummer som privatpoliser ska få rätt att samla in. I form av att alla sms, mejl och telefonsamtal som görs förvaras. Och så vidare.
Ringer några varningsklockor? Någon? En av de klockor som ringer högst i mitt huvud är all den skada som kan inträffa då dehär bestämmelserna missbrukas. För missbrukas kommer det göra, utan tvivel.

Det blir så paranoidt. Att utgå från att var och varannan svensk sysslar med en massa hyss. Vilja ha det till att miljoner svenskar skulle vara brottslingar då det i själva verket handlar om att man helt enkelt inte velat engagera sig tillräckligt mycket i att följa med i utvecklingen ordentligt som skivbolagspamp eller vilket skrivbord man nu sitter bakom. Konsekvenserna blir att majoriteten tvingas hitta lösningar på hur man ska gå till väga för att kunna fortsätta känna sig någorlunda anonym och fri (vilket egentligen borde vara den självklaraste rättighet i världen). Det är inte rimligt någonstans att folk ska jagas och behöva känna sig förföljda. Och än mindre rimligt blir det om man tänker på allt vad det kan komma att leda till, på lite längre sikt, när vi väl börjat vänja oss vid det.

Man påstår sig inte vilja ”kriminalisera en hel ungdomsgeneration” utan jaga dem som ligger i toppen, så att säga, och livnär sig på att syssla med spridning av film och musik. Och det låter ju fint… men är man justitieminister så borde man väl ändå ha koll på att det inte finns något som helst gott i att samla in ip-adresser, låta folk agera privatspan och köra igång med totalt befängda utpressningsmetoder á la nuvarande dansk modell. ”Storskurkarna” kommer man inte åt, det finns alltid sätt att skydda sitt ip-nummer för dem som redan har vanan inne eller känner att det börjar bli dags att lära sig. Frågan är inte vad man tycker eller inte tycker om problemet. Jag har inget klart svar på hur man når den perfekta lösningen som gynnar alla parter men är övertygad om att en lag som IPRED är ett stort steg närmare stupkanten för alla i slutändan. Alla.

Något av det fulaste av allt är de som menar att vi måste trappa upp övervakningen ordentligt i takt med att våran värld blir mer och mer digitaliserad, då vi använder oss av redskap som datorer mer:

”Under utredningen av den så kallade Nackabomben, ett sprängattentat som var riktat mot två journalister som granskat högerextrema grupper, knöts gärningsmän till brottsplatsen tack vare historiska trafikuppgifter som var äldre än 18 månader, enligt Säkerhetspolisen.”

Jo, men till vilket pris? Frågan är vad och vilka som kommer stå för det största hotet mot vår demokrati framöver. – Ett par idioter som fastnat i högerextremistiskt tänkande och vill tysta ett par journalister eller all den skit till lagar och bestämmelser alliansen drivit igenom under sin tid vid makten som vill tysta och ha järnkoll över ett helt folk? I min värld råder ingen tvekan om vad som utgör det största hotet. Det värsta är att ännu fler absurda idéer, som inkräktar på människors rätt till frihet, kommer att kläckas till förmån för denna dynga när man väl fått in en fot (1:a januari 2009 är ju startskottet).

Så länge maktbefogenhetstyper inom politik, polisväsende osv. bl.a. går omkring med en attityd av att Internet och resten av vår moderna värld främst är en samlingspunkt för dem som sysslar med pedofil verksamhet (av den olagliga sorten), terrorism, eller annat fult bakom sina ip-adresser, har vi bara att förvänta oss fler åtstramningar som kommer få oss att tappa sugen totalt. Frågan är om man inte redan gjort det…tappat sugen.

 

 

——
Andra bloggar om: FRA, IPRED, övervakningssamhälle, kontroll, makt, kameror, storebror, politik, polis, brott, lagar, Internet, pedofili, terrorism, ip-nummer, dna-register, sms, mejl, telefoni, säpo